Hundliv att ta efter kanske…

0
Hemma igen… Igår när vi kom hem var det snöstorm och riktigt skitväder. Denna dag har det bytts ut mot solsken och fågelkvitter, ni vet en sån där vårvinter dag då man sitter mot en vägg och bara njuter. Solen fortsätter att värma och hela mig här i norr också, vilket jag är tacksam för. Skogen är så vacker och livet känns ganska ok.  En dag som denna saknar jag dock hästlivet extra mycket…

Det är skönt med tystnaden här på landet, även om det inte är helt tyst. Jag har blivit så ljudkänslig och många ljud blir ett enda buller för mig. Det beror såklart på min dövhet men även på att jag blivit mer känslig skulle jag tro. Vår hund är även hon känslig för ljud, hon klarar t.ex inte av ”Parlamentet” på tv, pipljuden som de har..Då åker svansen ner direkt och hon tassar upp på övervåningen och lägger sig i sängen. Sen gillas inte hästar som gnäggar och barn som skriker..då åker svansen ner och hon vill inte vara ute.
För övrigt tycker jag att detta är lite tänkvärt när det gäller att ta vara på livet ❤️

 

Kram på er och glöm ej att ta vara på din dag ❤️

 

Dela.

Om skribenten

Helena heter jag. Född på 60-talet. Bor på Fagergården tillsammans med min make, hund och tre katter. Är sedan 2005 sjukpensionerad lärare. Har varit väldigt aktiv inom djurskydd, hästdressyr samt tävlat bruks med min tidigare hund. Intresset för det andliga/mediala har genom året vuxit och jag har hunnit med flera härliga utbildningar innan sjukdom till slut satte stopp. Två lungtransplantationer och en hjärntumör m.m. har gjort att min kropp fått nog och kräver syrgas dygnet runt så jag är nu tyvärr ni inne på "The Final Countdown" ♥

Missa inte våra intressanta artiklar

Läs fler artiklar på huvudsidan

Lämna en tanke