et var en gång.. Kära dagbok.. Hej min vän… Ja det finns många mer heller mindre vanliga fraser att börja en berättelse med. Förr i tiden var det vanligt att man började en skrift med en s.k. Anfanger.. dvs en förstorad och ofta omarbetad första bokstav. Hur fint var inte det ? Att börja en berättelse med en anfanger ger iaf mig en känsla av förväntan på något lite extra. Tycker det är synd att det kommit bort i denna nya värld, fler borde börja börja sina skrifter på detta vackra sätt.

ar alltid älskat böcker, både att skriva i och att läsa. Redan som liten ville jag gärna höra sagor och min “Bröderna Grimms Sagor” är både tummad och nött. (Använde den även i skolan med mina elever). Min absoluta favoritsaga som liten hette “De utdansade skorna” och fanns i denna fantastiska sagobok. Sen kom alla ungdomsböckerna med Kitty, Annika och Lotta böckerna som favoriter. Svarta Hingsten ej att förglömma.

Vår granne var en bokälskande tant som lånade mig en bok när jag var kanske tretton år. Boken hette “Borta med vinden” och det var nog den första romanen som jag läste och minns hur himla bra och spännande jag tyckte den var (ja, den håller måttet än i dag och även uppföljaren “Scarlett”)

Styrkan när det gäller och förmågan att se framåt var nog synonymt med Scarlett O´Hara.

Jag gillar att drömma mig bort och in i bokens värld och för mitt inre kan jag se de bilder som läsandet skapar. Precis som vid kontakt med andra sidan så blir bilderna som en tanke och en känsla som finns inom mig.

Som lärare lät jag mina eleverna arbeta mycket med böcker. Vi läste mycket då läsandet även är bra för stavningen och ordförrådet. De fick skriva egna berättelser och varje morgon läste vi för varandra. Jag tycker det är viktigt att uppmuntra läsandet och fantasin hos främst unga. Önskar att alla för ta del av de världar, fantasier, upplysningar m.m som böcker kan ge oss.

Kram på er ♥

(funkade inte riktigt bra med Anfanger i inlägget, men jag tror ni kan se helheten ♥)